Lagstiftning om visselblåsning
Här hittar du information om den svenska visselblåsarlagen och relaterad lagstiftning som reglerar skyddet för visselblåsare i Sverige.
Visselblåsarlagen
Den svenska visselblåsarlagen (2021:890) trädde i kraft den 17 december 2021. Lagen implementerar EU:s visselblåsardirektiv och syftar till att stärka skyddet för personer som rapporterar om missförhållanden i arbetsrelaterade sammanhang[1].
Huvudpunkter i lagen:
- Skydd mot repressalier för visselblåsare
- Krav på interna rapporteringskanaler för organisationer med 50 eller fler anställda
- Möjlighet till anonym rapportering
- Utvidgat tillämpningsområde jämfört med EU-direktivet[2]
Relaterad lagstiftning
EU:s visselblåsardirektiv
EU:s visselblåsardirektiv (Direktiv 2019/1937) ligger till grund för den svenska visselblåsarlagen. Direktivet syftar till att stärka skyddet för visselblåsare inom EU[3].
Läs mer om EU:s direktivViktiga datum
-
2021
17 december
Den svenska visselblåsarlagen trädde i kraft[1].
-
2022
17 juli
Deadline för implementering av interna rapporteringskanaler för organisationer med 250 eller fler anställda[8].
-
2023
17 december
Deadline för implementering av interna rapporteringskanaler för organisationer med 50-249 anställda[8].
Vanliga frågor
Vem omfattas av visselblåsarlagen?
Lagen skyddar personer som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram[2].
Vilka typer av missförhållanden kan rapporteras?
Lagen omfattar rapportering av missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram, vilket är bredare än EU-direktivets minimikrav[2].
Hur skyddas visselblåsarens identitet?
Lagen innehåller bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt för att skydda visselblåsarens identitet[6].