Tryckfrihetsförordningen - Fulltext
Här presenteras den fullständiga texten till Tryckfrihetsförordningen (1949:105), en av Sveriges grundlagar. Denna förordning reglerar tryckfriheten och är fundamental för yttrandefriheten och offentlighetsprincipen i Sverige.
Innehållsförteckning
- 1 kap. Tryckfriheten
- 2 kap. Allmänna handlingars offentlighet
- 3 kap. Rätten till anonymitet
- 4 kap. Rätten att trycka skrifter
- 5 kap. Rätten att ge ut periodiska skrifter
- 6 kap. Rätten att sprida tryckta skrifter
- 7 kap. Tryckfrihetsbrott, meddelarbrott och anskaffarbrott
- 8 kap. Ansvar för tryckfrihetsbrott
- 9 kap. Tillsyn och åtal
- 10 kap. Särskilda tvångsmedel
- 11 kap. Skadestånd
- 12 kap. Rättegången i tryckfrihetsmål
- 13 kap. Skrifter tryckta utomlands
- 14 kap. Allmänna bestämmelser
1 kap. Tryckfriheten
1 §
Tryckfriheten syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.
2 §
Denna grundlag är tillämplig på skrifter som har framställts i tryckpress. Den ska också tillämpas på skrifter som har mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om
- utgivningsbevis gäller för skriften, eller
- skriften är försedd med en beteckning som visar att den är mångfaldigad och i anslutning till beteckningen tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för detta.
3 §
Om någon lämnar ut en skrift eller en bild till en förläggare för att den ska mångfaldigas och ges ut, tillämpas denna grundlag på skriften eller bilden.
4 §
Med författare avses i denna grundlag även den som har översatt eller bearbetat en skrift.
5 §
Grundlagen är tillämplig på bilder, även om de inte åtföljs av text. Vad som sägs om skrifter i grundlagen gäller då även bilder.
6 §
Radioprogram, databaser och tekniska upptagningar omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen.
7 §
Bestämmelserna i denna grundlag hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om upphovsrätt, om vissa kommersiella annonser, om förbud mot kommersiell reklam i den utsträckning som anges i 8 §, om förbud mot offentliggörande av kreditupplysning som innebär ett otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket en uppgift eller underrättelse har anskaffats eller om ansvar och ersättningsskyldighet som avser överträdelse av förbud mot att offentliggöra kreditupplysning.
2 kap. Allmänna handlingars offentlighet
Detta kapitel behandlar offentlighetsprincipen och reglerar allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar.
1 §
Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar.
2 §
Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
- rikets säkerhet eller dess förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation,
- rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
- myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
- intresset att förebygga eller beivra brott,
- det allmännas ekonomiska intresse,
- skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, eller
- intresset att bevara djur- eller växtart.
3 §
Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En handling är allmän, om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.
4 §
En upptagning som avses i 3 § första stycket anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas.
5 §
Med myndighet jämställs i detta kapitel riksdagen och beslutande kommunal församling.
Detta kapitel fortsätter med ytterligare paragrafer som detaljerar hanteringen av allmänna handlingar, inklusive när en handling anses inkommen eller upprättad, samt regler kring utlämnande av handlingar.
3 kap. Rätten till anonymitet
Detta kapitel behandlar rätten till anonymitet för författare, upphovsmän och meddelare.
1 §
Författaren till en tryckt skrift är inte skyldig att sätta ut sitt namn, sin pseudonym eller signatur på skriften. Detsamma gäller för den som har meddelat uppgifter för offentliggörande enligt 1 kap. 7 § och för utgivare av en tryckt skrift som inte är periodisk.
2 §
I mål om ansvar, skadestånd eller särskild rättsverkan på grund av tryckfrihetsbrott får ingen ta upp frågan om vem som är författare eller vem som är meddelare enligt 1 kap. 7 §, vem som är utgivare av en tryckt skrift som inte är periodisk eller vem som har framträtt i en sådan skrift.
3 §
Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift eller med en framställning som var avsedd att införas i en tryckt skrift och den som har varit verksam inom ett företag för utgivning av tryckta skrifter eller inom ett företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter får inte röja vad han eller hon därvid har fått veta om vem som är författare eller meddelare eller, i fråga om en skrift som inte är periodisk, utgivare.
4 kap. Rätten att trycka skrifter
Detta kapitel reglerar rätten att trycka och sprida skrifter.
1 §
Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att själv eller med hjälp av andra trycka skrifter.
2 §
En skrift som trycks i Sverige och som ska ges ut här ska innehålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt skriften samt om ort och år för tryckningen.
3 §
Bestämmelserna i detta kapitel hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om skyldighet att bevara exemplar av tryckta skrifter för granskning och att lämna exemplar av sådana skrifter till bibliotek eller arkiv.
5 kap. Rätten att ge ut periodiska skrifter
Detta kapitel behandlar regler för utgivning av periodiska skrifter.
1 §
Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att ge ut periodiska skrifter.
2 §
För att ge ut en periodisk skrift krävs ett utgivningsbevis. Utgivningsbevis meddelas av den myndighet som anges i lag. Vid ansökan om utgivningsbevis ska skriftens titel, utgivningsort och utgivningsplan anges.
6 kap. Rätten att sprida tryckta skrifter
Detta kapitel reglerar spridningen av tryckta skrifter.
1 §
Varje svensk medborgare och svensk juridisk person har rätt att själv eller med hjälp av andra till försäljning, utdelning eller på annat sätt sprida tryckta skrifter.
2 §
Utan hinder av denna förordning gäller vad som i lag är stadgat för det fall att någon visar pornografisk bild på eller vid allmän plats genom skyltning eller annat liknande förfarande på ett sätt som är ägnat att väcka allmän anstöt eller sprider bland barn och ungdom skrift eller bild, som genom sitt innehåll kan verka förråande eller eljest medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran.
7 kap. Tryckfrihetsbrott, meddelarbrott och anskaffarbrott
Detta kapitel definierar olika typer av brott relaterade till tryckfrihet.
1 §
Med tryckfrihetsbrott förstås i denna förordning de gärningar som anges i 4–20 §§, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag.
2 §
Som tryckfrihetsbrott ska inte anses tillkännagivande i annons eller annat sådant meddelande, om det inte av meddelandets innehåll omedelbart framgår att ansvar för sådant brott som avses i 1 § kan utkrävas.
8 kap. Ansvar för tryckfrihetsbrott
Detta kapitel behandlar ansvarsfördelningen för tryckfrihetsbrott.
1 §
Ansvaret för tryckfrihetsbrott ligger i första hand på den som enligt 5 kap. 4 § ska anses som utgivare.
2 §
Om det inte finns någon utgivare eller om utgivaren var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte kunde utöva den befogenhet som anges i 5 kap. 3 §, ligger ansvaret på skriftens författare.
9 kap. Tillsyn och åtal
Detta kapitel reglerar tillsyn och åtal i tryckfrihetsmål.
1 §
Justitiekanslern ska vaka över att de gränser för tryckfriheten som anges i denna förordning inte överskrids.
2 §
Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Ingen annan än Justitiekanslern får inleda förundersökning rörande tryckfrihetsbrott.
10 kap. Särskilda tvångsmedel
Detta kapitel behandlar särskilda tvångsmedel i tryckfrihetsmål.
1 §
Om det finns anledning att anta att ett tryckfrihetsbrott har begåtts, får i avvaktan på beslut om beslag Justitiekanslern eller, om Justitiekanslern har förordnat det, en åklagare låta ta en upplaga av en tryckt skrift i förvar.
2 §
Om beslag har verkställts utan rättens förordnande, får den som drabbats av beslaget begära att rätten prövar det.
11 kap. Skadestånd
Detta kapitel reglerar skadestånd i tryckfrihetsmål.
1 §
Skadestånd får inte dömas ut på grund av innehållet i en tryckt skrift i andra fall än när skriften innefattar ett tryckfrihetsbrott.
2 §
Den som enligt 8 kap. bär det straffrättsliga ansvaret ansvarar även för skadestånd.
12 kap. Rättegången i tryckfrihetsmål
Detta kapitel behandlar rättegångsprocessen i tryckfrihetsmål.
1 §
Tryckfrihetsmål tas upp av den tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelsen har sitt säte. Om det finns skäl att även låta en annan tingsrätt inom länet ta upp tryckfrihetsmål, får regeringen föreskriva om det.
2 §
I tryckfrihetsmål, där fråga är om brott, ska frågan om brott föreligger prövas av en jury om nio medlemmar, om inte parterna på båda sidor förklarar sig vilja avstå från det.
13 kap. Skrifter tryckta utomlands
Detta kapitel behandlar regler för skrifter som trycks utomlands.
1 §
För skrifter som trycks utomlands och som utges i Sverige gäller, om inte annat sägs i det följande, i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i 1 kap., 3 kap., 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1, 2, 5–7 och 10–12 §§ samt 9–12 kap.
2 §
En skrift som trycks utomlands anses utgiven i Sverige när den har blivit utlämnad här till försäljning eller för spridning på annat sätt.
14 kap. Allmänna bestämmelser
Detta kapitel innehåller övergripande bestämmelser för Tryckfrihetsförordningen.
1 §
Vad som sägs i lag om rätt för författare till litterära eller konstnärliga verk eller framställare av fotografiska bilder samt om förbud mot att återge litterära eller konstnärliga verk på ett sätt som kränker den andliga odlingens intressen ska gälla utan hinder av denna förordning.
2 §
I lag får meddelas föreskrifter om skyldighet för den som yrkesmässigt säljer eller på annat sätt lämnar ut filmer, videogram eller andra tekniska upptagningar med rörliga bilder att anmäla sig för registrering hos en myndighet.
3 §
Bestämmelserna i denna förordning hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot kommersiell reklam i den mån reklamen används vid marknadsföring av alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror.
4 §
Bestämmelserna i denna förordning hindrar inte att det i lag meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning, som innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande, om krav på berättigat behov hos den som beställer kreditupplysningen, om skyldighet att lämna information till den som avses med upplysningen och om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift.
5 §
I fråga om rätt att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd finns föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen.
Sammanfattning
Tryckfrihetsförordningen är en grundläggande del av Sveriges konstitutionella ramverk och skyddar rätten till yttrandefrihet i tryckt form. Den omfattar allt från definition av tryckfrihet och regler för utgivning till rättsprocesser vid tryckfrihetsbrott. Förordningen säkerställer också offentlighetsprincipen, som ger allmänheten rätt att ta del av offentliga handlingar.
Genom att reglera tryckfriheten, skydda anonymiteten för författare och meddelare, samt fastställa tydliga riktlinjer för hantering av tryckfrihetsbrott, spelar Tryckfrihetsförordningen en avgörande roll i att upprätthålla en öppen och demokratisk samhällsdebatt i Sverige.
Viktigt att notera
Tryckfrihetsförordningen är en grundlag och har därför en särskild ställning i det svenska rättssystemet. Ändringar i grundlagen kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan.
För tolkning och tillämpning av Tryckfrihetsförordningen, se även relaterad lagstiftning och rättspraxis.
Läs fullständig text
För att läsa den fullständiga texten till Tryckfrihetsförordningen, använd länken nedan: