FN:s konvention mot korruption (UNCAC)
FN:s konvention mot korruption (UNCAC) är det enda juridiskt bindande globala anti-korruptionsinstrumentet. Antagen av FN:s generalförsamling 2003, trädde konventionen i kraft 2005 och har sedan dess spelat en avgörande roll i kampen mot korruption världen över.
Nyckeldata om UNCAC
- Antagen av FN:s generalförsamling: 31 oktober 2003
- Trädde i kraft: 14 december 2005
- Antal medlemsstater: 191 (per augusti 2024)
- Sekretariat: FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (UNODC)
Konventionens struktur och innehåll
UNCAC består av 71 artiklar fördelade över åtta kapitel:
Kapitel I: Allmänna bestämmelser
Definierar konventionens syfte och centrala begrepp.
Kapitel II: Förebyggande åtgärder
Omfattar åtgärder för att förhindra korruption i både offentlig och privat sektor.
Kapitel III: Kriminalisering och brottsbekämpning
Beskriver korruptionsrelaterade brott och rättsliga åtgärder.
Kapitel IV: Internationellt samarbete
Fastställer ramar för samarbete mellan länder i korruptionsärenden.
Kapitel V: Återförande av tillgångar
Behandlar återförande av tillgångar som förvärvats genom korruption.
Kapitel VI-VIII
Täcker tekniskt bistånd, implementeringsmekanismer och slutbestämmelser.
Centrala bestämmelser
- Utveckla och implementera effektiva anti-korruptionspolicyer (Artikel 5)
- Inrätta oberoende anti-korruptionsorgan (Artikel 6)
- Öka transparensen i offentlig förvaltning och finansiering av politiska partier (Artikel 7)
- Upprätta uppförandekoder för offentliga tjänstemän (Artikel 8)
- Främja transparens i offentlig upphandling och förvaltning av offentliga finanser (Artikel 9)
- Säkerställa allmänhetens tillgång till information (Artikel 10)
- Stärka integriteten inom rättsväsendet (Artikel 11)
- Främja aktivt deltagande av det civila samhället (Artikel 13)
Implementering och övervakning
UNCAC har en granskingsmekanism för att hjälpa medlemsstaterna att implementera konventionen:
- Varje stat granskas av två andra medlemsstater
- Granskningsprocessen inkluderar självutvärdering och möjlighet till landsbesök
- Resultaten presenteras i en sammanfattning och en fullständig landrapport
- En implementeringsgranskningsgrupp övervakar och förbättrar granskningsprocessen
Sverige har genomgått två granskningscykler, den senaste påbörjades 2019.
UNCAC:s betydelse för Sverige
UNCAC har haft en betydande inverkan på Sveriges anti-korruptionsarbete:
- Stärkt lagstiftning mot korruption
- Förbättrade mekanismer för internationellt samarbete
- Ökad transparens i offentlig förvaltning
- Stärkt skydd för visselblåsare
- Förbättrade rutiner för återförande av tillgångar
Integritetsinspektionens roll
Som Sveriges ledande organisation för visselblåsning och integritet spelar Integritetsinspektionen en viktig roll i implementeringen av UNCAC:
- Övervakar och stödjer implementeringen av UNCAC i Sverige
- Erbjuder expertis och rådgivning till organisationer och myndigheter
- Samarbetar med internationella partners för att främja bästa praxis
- Bidrar till Sveriges rapportering och granskning inom ramen för UNCAC
Resurser och vidare läsning
För dig som vill fördjupa dig i UNCAC erbjuder vi följande resurser: