Vanliga frågor om UNCAC
Här finner du svar på de vanligaste frågorna om FN:s konvention mot korruption (UNCAC) och dess implementering i Sverige. Om du inte hittar svaret på din fråga, är du välkommen att kontakta oss för mer information.
Allmänna frågor om UNCAC
Vad är UNCAC?
UNCAC står för United Nations Convention against Corruption (FN:s konvention mot korruption). Det är det enda juridiskt bindande globala anti-korruptionsinstrumentet. Konventionen antogs av FN:s generalförsamling i oktober 2003 och trädde i kraft i december 2005.
Vilka är huvudområdena i UNCAC?
UNCAC täcker fem huvudområden:
- Förebyggande åtgärder
- Kriminalisering och brottsbekämpning
- Internationellt samarbete
- Återställande av tillgångar
- Tekniskt bistånd och informationsutbyte
Hur många länder har ratificerat UNCAC?
Per augusti 2024 har 191 länder ratificerat UNCAC, vilket gör den till ett av de mest omfattande internationella fördragen.
UNCAC i Sverige
När ratificerade Sverige UNCAC?
Sverige ratificerade UNCAC den 25 september 2007.
Hur har Sverige implementerat UNCAC?
Sverige har implementerat UNCAC genom flera åtgärder, inklusive:
- Skärpt lagstiftning mot mutbrott och korruption
- Inrättande av specialiserade enheter som Riksenheten mot korruption
- Ökad transparens i offentlig förvaltning
- Stärkt skydd för visselblåsare genom ny lagstiftning
Hur granskas Sveriges implementering av UNCAC?
Sverige har genomgått två granskningscykler inom ramen för UNCAC:s granskningsmekanism. Den senaste utvärderingen inleddes 2019 med Belgien och Lesotho som granskande länder.
UNCAC och svensk lagstiftning
Krävdes det lagändringar i Sverige för att implementera UNCAC?
Innan ratificeringen bedömde Justitiedepartementet att inga större lagändringar var nödvändiga för att uppfylla konventionens krav. Dock har Sverige kontinuerligt stärkt sin anti-korruptionslagstiftning sedan ratificeringen.
Hur har visselblåsarskyddet påverkats av UNCAC i Sverige?
UNCAC har bidragit till att stärka skyddet för visselblåsare i Sverige. Den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft 2021 är delvis ett resultat av Sveriges åtaganden under UNCAC.
UNCAC:s påverkan på näringslivet
Hur påverkar UNCAC svenska företag?
UNCAC har indirekt påverkat svenska företag genom skärpt lagstiftning och ökade krav på anti-korruptionsåtgärder. Företag förväntas nu ha robusta system för att förebygga och upptäcka korruption.
Gäller UNCAC även för privata företag?
Även om UNCAC primärt riktar sig till stater, påverkar den indirekt privata företag genom nationell lagstiftning och ökade förväntningar på företagens anti-korruptionsarbete.
Internationellt samarbete
Hur samarbetar Sverige internationellt inom ramen för UNCAC?
Sverige deltar aktivt i internationellt samarbete genom:
- Deltagande i konferenser för konventionsstaterna
- Samarbete i gränsöverskridande korruptionsfall
- Utbyte av bästa praxis med andra länder
- Bidrag till UNODC:s arbete
Hur hanteras återförande av tillgångar under UNCAC?
UNCAC innehåller detaljerade bestämmelser om återförande av tillgångar som förvärvats genom korruption. Sverige samarbetar med andra länder för att spåra, frysa och återföra sådana tillgångar.
Framtida utmaningar och möjligheter
Vilka är de största utmaningarna för Sverige gällande UNCAC?
Några av de identifierade utmaningarna inkluderar:
- Att höja maxbeloppet för företagsbot
- Att överväga kriminalisering av olagligt berikande
- Att ytterligare stärka skyddet för visselblåsare, särskilt i privat sektor
Hur ser framtiden ut för UNCAC i Sverige?
Sverige fortsätter att arbeta aktivt med implementeringen av UNCAC. Framtida fokusområden inkluderar:
- Kontinuerlig utvärdering och förbättring av anti-korruptionsarbetet
- Ökad medvetenhet om korruptionsrisker i både offentlig och privat sektor
- Stärkt samarbete mellan myndigheter för att förebygga och upptäcka korruption
Ytterligare frågor?
Om du har fler frågor om UNCAC eller dess implementering i Sverige, tveka inte att kontakta oss: