UNCAC:s implementering i Sverige
Sverige ratificerade FN:s konvention mot korruption (UNCAC) den 25 september 2007. Sedan dess har landet aktivt arbetat med att implementera konventionens bestämmelser och delta i dess granskningsmekanismer. Här presenterar vi en översikt över Sveriges arbete med UNCAC.
Ratificeringsprocessen
- Sverige undertecknade UNCAC den 9 december 2003 i Mérida, Mexiko
- Justitiedepartementet utvärderade svensk lagstiftning mot konventionens krav
- Regeringen lade fram en proposition till riksdagen den 8 mars 2007
- Riksdagen godkände propositionen
- Sverige deponerade sitt ratifikationsinstrument hos FN:s generalsekreterare den 25 september 2007
Innan ratificeringen bedömde Justitiedepartementet att inga lagändringar var nödvändiga för att uppfylla konventionens krav.
Institutionell ram
Sverige har etablerat flera specialiserade enheter för att bekämpa korruption:
- Riksenheten mot korruption (NACU) - en särskild åklagarmyndighet för korruptionsbrott
- Nationella Anti-korruptionsgruppen (NACPU) - en specialiserad polisgrupp som stödjer NACU
- Statskontoret - utvärderar och övervakar anti-korruptionsarbetet inom statsförvaltningen
Lagstiftning och åtgärder
Sverige har implementerat UNCAC genom flera lagstiftningsåtgärder och initiativ:
- Skärpt lagstiftning mot mutbrott och bestickning
- Införande av företagsbot för juridiska personer
- Utökade möjligheter till förverkande av brottsvinster
- Stärkt skydd för visselblåsare genom ny lagstiftning
- Ökade krav på transparens i offentlig förvaltning
Sverige har även gått längre än UNCAC:s minimikrav i vissa avseenden, till exempel genom att kriminalisera mutbrott i privat sektor utan krav på pliktbrott.
Granskningsmekanismer
Sverige har genomgått två granskningscykler inom ramen för UNCAC:s granskningsmekanism:
Första cykeln (2012-2014)
Fokus på kriminalisering, brottsbekämpning och internationellt samarbete. Granskande länder var Frankrike och Kanada.
Andra cykeln (påbörjad 2019)
Fokus på förebyggande åtgärder och återförande av tillgångar. Granskande länder är Belgien och Lesotho.
Sverige har valt att offentliggöra alla relevanta dokument från granskningsprocesserna på UNODC:s webbplats, vilket visar på en hög grad av transparens.
Framsteg och utmaningar
Framsteg
- Etablering av specialiserade anti-korruptionsenheter inom åklagarmyndigheten och polisen
- Omfattande skydd för vittnen, experter och brottsoffer
- Lägre beviskrav för förverkande av brottsvinster
- Möjlighet att förbjuda finansinstitut att informera kunder om pågående utredningar
Utmaningar
- Behov av att höja maxbeloppet för företagsbot
- Överväga kriminalisering av olagligt berikande
- Stärka skyddet för rapporterande personer i privat sektor
Internationellt samarbete
Sverige deltar aktivt i internationellt samarbete för att bekämpa korruption:
- Medlem i EU, OECD, Europarådets GRECO och FATF
- Bidrar till UNODC:s arbete och deltar i konferenser för konventionsstaterna
- Samarbetar med andra länder i gränsöverskridande korruptionsfall
- Delar erfarenheter och bästa praxis med andra länder
Framtida fokusområden
För att ytterligare stärka implementeringen av UNCAC fokuserar Sverige på följande områden:
- Kontinuerlig utvärdering och förbättring av anti-korruptionsarbetet inom statsförvaltningen
- Ökad medvetenhet om korruptionsrisker i både offentlig och privat sektor
- Stärkt samarbete mellan myndigheter för att förebygga och upptäcka korruption
- Vidareutveckling av system för visselblåsning och skydd för rapporterande personer
- Fortsatt aktivt deltagande i internationella anti-korruptionsinitiativ
Resurser och vidare läsning
För dig som vill fördjupa dig ytterligare i Sveriges implementering av UNCAC erbjuder vi följande resurser: